Varför?

Har jag glömt? Nej.
Har jag förlåtit? Absolut inte.
Saknar jag? No no no.
Tänker jag på det. Ofta.

Ändå kan jag nu säga jag mår bra. Det är skönt. Energin, tron och hoppet är tillbaka.

Anna med.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0